Alla vill jobba datadrivet, men gör vi verkligen det?

Kontinuerlig förbättring genom kunskap

En mer effektiv strategi är att se verksamheten som en process. Att identifiera och förstå de faktorer som påverkar en process gör det möjligt att skapa orsak-samband modeller och därigenom systematiskt förbättra verksamheten. Detta är grundtanken bakom ”kontinuerlig förbättring” (Continuous Improvement), som inte bara är ett tankesätt utan ett begrepp att faktiskt bygga en datadriven kultur kring!

Med det sagt, en datadriven kultur handlar om mer än att använda data – det handlar om att aktivt söka kunskap och använda den för att ständigt förbättra verksamheten.

En central del i detta arbetssätt är processkontroll. Det handlar om att förstå verksamheten som en serie processer där varje del kan analyseras och optimeras. Istället för att enbart fokusera på att ”göra siffrorna bättre” handlar det om att identifiera de faktorer som driver resultatet. Genom att kontinuerligt testa och analysera kan vi få insikter om vad som verkligen styr utfallet och hur vi kan agera för att påverka det.

Varför är det så svårt?

Men om nu datadriven kultur och ”kontinuerlig förbättring” är så viktigt, varför är det så få som faktiskt lyckas genomföra det fullt ut?

Jag tror att det handlar mycket om att det krävs en stor ”buy-in” från ledning att skapa den kulturella förändring som måste till, och bygga förmåga i både verksamhet och i data team, att arbeta metodiskt med data:

• Skapa förutsättningar för experimentering: För att lära sig av data måste företag kunna experimentera och snabbt analysera resultat. Detta kräver en verksamhet som vågar testa sig fram med sin data, och det krävs ett data team vars livsuppgift är att göra rätt data tillgängligt för verksamheten att experimentera med!
• Tillgänglighet till data: Många organisationer saknar en tydlig datastrategi och har inte implementerat en struktur för att göra rätt data tillgänglig. En solid dataplattform och en genomtänkt arkitektur är avgörande.
• Förståelse för kausala samband: Det räcker inte att titta på KPI:er – organisationer måste förstå de underliggande faktorerna som påverkar dessa mått. Att kartlägga orsak och verkan är en av de största utmaningarna.

MEN! Det finns en till underskattad utmaning som vi skall prata mer om! När vi ser variationer i exempelvis försäljning eller kundbeteende, hur vet vi om det är en faktisk trend eller bara slumpmässig variation? Att analysera data utan att fångas av falska mönster är en kritisk färdighet för att kunna fatta bättre beslut för kontinuerlig förbättring!

I nästa blogg ska vi därför titta närmare på hur man kan skilja verkliga förbättringar från brus i data. Håll utkik!

/Jonas